vandrande skäggpinne som snor 16åringars oskulder.
jag var liten och rädd. helt vilsen. jag hade tvingats lämna den största tryggheten i mitt liv. min älskade andra familj. min klass. min fina klass där jag alltid kunnat vara mig själv. nu var jag tvungen att börja om på nytt. lära känna folk på nytt. jag som hatade att lära känna nya människor. det hade ju tagit mig nästan två år att våga vara mig själv i min klass. där var jag nu fast i ett nytt universum,i en ny verklighet. en hemsk verklighet där jag var ensam i min lilla bubbla. jag lärde känna en del,men det tog sin tid. jag kände mig minimalt trygg. men jag kämpade på. skolarbeten blev aldrig av. det enda min hjärna fokuserade på var en kille med smala ben och skägg. honom,honom vill vi ha. viskade brainman. honom fick vi. tillslut. efter att han sagt att han var kär i min bästa kompis och jag fick ett utbrott och skällde ut honom för att han tyckte synd om sig själv för att han alltid fick nobben. då ville han plötsligt ha mig. eller så ville han bara ha min kropp. min ton-tunga fläskkropp. min deghög. mig. jag. jag hatade. hatade att han ville ha mig. jag var ju livrädd. men det gick vägen. jag blev kär och han kidnappade min oskuld och jag fick aldrig tillbaks den.
.
han var fin. han var alltid fin. snäll,söt,rar och fin. jag trodde att han var min äkta drömprins. jag trodde att han var för bra för mig. han var min nya trygghet. han var min gud. jag avgudade honom. jag följde honom var han än gick. gjorde det han gjorde. jag smet iväg från verkligheten. lämnade allt det jobbiga och trodde jag tog en utmärkt genväg. släppte allt jobbigt. gav min själ till honom. min själ som jag litade på att han skulle ta hand om. vilket han självklart inte gjorde. vilken 16årig kille menar allvar? vill ha mer än 6? inte han iallafall. av någon anledning trodde jag att jag var lycklig. trots att jag grät varenda dag. trots att jag förlorat alla mina vänner. trots att min mamma var ledsen och trots att ingenting fungerade. idioti.
.
tillslut drev vi varandra till vansinne. tillslut fick jag inte vara med mina vänner och han fick inte vara med sina. tillslut ägde vi varandra fast vi egentligen inte alls orkade med varann. tillslut var det enda vi gjorde att äta isglass,knulla och snacka skit om människor vi egentligen inte visste ett skit om. - han om mina kompisar och jag om hans. vi ljög och hade hemligheter men vi låtsades som att vi berättade allt. tillslut gick vi aldrig upp ur sängen. vi åt inget vettigt,drack femtio colaburkar per dag och jag blev fet medans han hade turen att vara en pinne på 30 kilo eller liknande.
.
ibland blev jag så arg och trött på honom och påpekade alla hans fel. då drog han mig i håret eller tog stryptag och bad mig dra åt helvete. då hotade jag med att anmäla honom. då skrattade han. sen försökte jag gå men då satt han på mig och sa att jag fan inte skulle gå någonstans. jag trodde att det var kärlek. jag trodde att han ville ha mig kvar för att han älskade mig. sen grät han och bad om ursäkt. sa att han var dum i skallen och jag försvarade honom. han var ju bara arg. ibland slog ju jag honom med. sen hade vi försonings6. sen var allt som vanligt igen. jag var arg och trött på honom men höll istället käft för att jag inte orkade gå hem och för att jag inte ville göra honom arg. då grät jag mig till sömns och han undrade varför och jag ljög om att jag saknade min mamma eller pappa. då tröstade han mig - fastän jag egentligen grät för att jag inte ville vara med honom men inte kunde vara utan honom. ibland önskade jag att han dog.
.
jag hatar det. jag hatar att jag blev så dum. jag som alltid varit så klok. jag antar att jag ännu idag inte kan förstå:
varför man slår?
varför man gråter och ber om ursäkt?
varför man inte låter en leva?
varför man säger att man älskar?
varför man stannar i år?
varför man måste äga?
varför man ljuger?
.
män. jag förstår inte. är alla män som han? jag är livrädd att jag ska fastna en gång till. fastna i någon annans liv. leva för någon annan. i princip leva någon annans liv. jag ville snarare vara dig än att vara med dig. jag vill inte bli nerdragen i ett falskt kärlekshål igen. jag vill aldrig vara med en kille igen. inte om det ska bli som då. kan det vara annorlunda?
.
efter att jag sökt bekräftelse hos andra tre gånger lämnade han mig tillslut. med en knäspark mellan bena,en förstärkade på källargolvet och några dagar senare en puss på kinden. medan jag grät och trodde jag skulle dö,medan jag saknade honom var han redan med någon annan. antingen gjorde det ondast eller så var det en bra sak. det bevisade vilken idiot han var. att han inte var något att ha. men samtidigt visade det ju hur patetisk jag varit.
.
.
du är en smärthög.
.
Kommentarer
Postat av: FRIDA
Jag var sådär hemskt deprimerad idag, så kom jag på din blogg. så gjorde den min dag sjuochenhalvmiljoner gånger bättre. och du skriver som.. en gud. fast inte gud heller för gud känns inte rätt. vem skriver bra egentligen? jag vet inte. du skriver iallfall überbra. för bra för att mina tårar ska stanna på sin plats. dom sprutade nyss, och det var ditt fel. så du vet liksom. men, det var skönt, så TACK! (:
Trackback
