HÖHÖHÖHÖ

.

.

jag känner mig som ett sablarns svullo. som en uppblåst sumodräkt. helt dränkt i fett. både på insidan och utsidan. känner mig smutsig i själen och på kroppen. i håret också.

trött och sliten är jag, helt nermosad. åhhhhhhhh. orkar inte vara jag nu. vill träna. vill springa, hoppa, sparka boll, simma.

men gissa vad. i kiruna har vi inget badhus. åtminstone inte ett man får bada på. och kiruna är inte anpassat för mesar som jag. jag kan inte gå på ett gym utan att känna till 80 procent av gymungarna. jag kan inte springa någon tid på dygnet för att inte bli sedd av igenkända ansikten. jag är omringad dygnet rynt av människor som vet mitt namn och vilka jag hånglat med typ.

inte för att jag tänker så att folk är intresserade och bryr sig om vad jag gör i mitt liv. det är bara det att jag klarar inte av det. orkar inte möta dessa bekanta ansikten ÖVERALLT. orkar inte le motvilligt så det kliar i kinderna. orkar inte spänna ryggraden när jag går på gatan.

.

nej nej nej.

jag som egentligen inte alls är lat eller tråkig. jag som helst skulle springa och studsa omkring hela dagarna om jag bara vågade. jag älskar lagsporter och ensamsporter. älskar badminton och fotboll, innebandy och pingis. bowling är kul. och friidrott. att dansa är kul. att springa i tävling är kul. att åka skidor i backe är skitkul.

men jag vågar ingenting av det. så istället sitter jag hemma och blir fet.

.

tack självförtroendet, för att du inte kommer in till mig någon gång. jävligt bussigt.

.