HÖHÖHÖHÖ

.

det är beundransvärt hur flummig och totalt bortkommen jag kan vara ibland. eller egentligen för det mesta. jag hoppas att folk bara skrattar lite lätt åt mig - för jag vill inte att dom tycker synd om mig för att jag är ett sånt nedrans flummogram. det är inte så att jag skäms och måste klä ut mig till mumie varje gång jag ska ut och göra ärenden. det är bara sådär att det gör allting lite jobbigare.

.

jag tappar pengarna på golvet när jag ska betala. jag ger två 20lappar när något bara kostar 19 kronor. [klassiker] jag glömmer bort att betala. jag glömmer bort att ta emot växeln. jag glömmer ta med mig det jag köpt. [det hände nyligen på östlunds - kassakillen kom utspringande med mina ting] jag glömmer bort att lyssna när folk pratar med mig och tänker istället på glass och så svarar jag ja när jag egentligen borde svarat nej. jag tappar bort mitt skåp på badhuset.

.

det är så mycket vimsvims i mig just nu. en sak som är extremt hopplöst är jag och min tevekontroll. jag tar tydligen med mig honom överallt. helt plötsligt sitter jag i soffan och ska byta kanal,men så är inte kontrollen i närheten. så där går jag omkring hysteriskt och letar efter kontrollen som kan hittas på [för det mesta] - spisen. eller i byxfickan när jag har mjukisbyxor. på toalettens soptunnelock. på min symaskin. uppe i sängen eller på hatthyllan. jag hoppas bara att jag slipper hitta den i frysfacket eller i microvågsugnen.

.