dom där missförstådda jävlarna
.
det är svårt när man inte är nöjd med sig själv. när man önskar att man var alla andra. det är svårt,nästan helt omöjligt att acceptera folk då. eftersom man inte respekterar sig själv. det går ju inte att älska andra när man totalhatar sig själv. det är svårt för såna som älskar sig själva att förstå varför dom självkritiska är elaka och ensamma. omvärlden ser inget fel i dom. omvärlden ser inte det det missnöjda ser. det vet inte den lilla,rädda självhatande människan. så istället för att försöka förstå och hjälpa den lilla människan är det enklare att bara låta den vara. att prata om hur konstig och knäpp den där lilla människan är. att se ner på den. eftersom den personen låter andra se ner på den,eftersom den ser ner på sig själv. det blir en elak liten cirkel.
.
- man ser ner på sig själv - man gör sig själv liten - andra börjar se ner på en - eftersom man utstrålar osäkerhet - man tappar självrespekten - andra tappar respekten för en - man blir arg och förstår inte varför ingen lyssnar - folk börjar tycka illa om en för att man skaffat sig en attityd - attityden blir ännu värre eftersom alla går emot en - så där står man och ser ner på sig själv,trycker ner sig själv,önskar att man vore någon annan - ingen förstår sig på en - man förstår sig inte på någon annan.
.
hur tar man sig egentligen ur den skiten kan man undra. ska man behöva ändra sig helt. börja om från början. visa att man visst är något. nej. det går inte. så länge man inte inser att man är någon. så länge man ogillar sig själv ogillar alla andra också en. man måste verkligen älska sig själv.
jag brukade tänka - älska mig så älskar jag er. men det var inte sant. när jag blev älskad förstod jag inte hur någon kunde älska mig. så istället blev jag arg och gjorde allt dåligt jag kunde komma på för att få det bevisat att jag inte alls var älskad.
.
Kommentarer
Trackback
