SVARTA HJÄRNCELLER
Just nu sitter jag och lyssnar på min svarta spotifylista. Är skitarg, skitbitter och skitavundsjuk på alla i hela världen. Nästan. Den svarta spotifylistan bjuder just nu på en sjukt skrikig in flames-låt. Den får mig att må lite bättre för tillfället. Anledning till mitt rätt så plötsliga aggro-beteende är förstås att det går så bra för omvärlden. FÖR bra. Orättvist bra. Alla klarar sig bra i skolan, alla trivs på jorden, alla ska gå på bal och alla ska ta student.
Som vanligt, alla utom jag. Mitt fel, mitt jävla fel. Jag är så ilsken på mig själv. Ska slå ihjäl mig själv, undrar om man kan det..BONKBONKBONK-död. Typ, eller något sådant.
Jag kommer vara efter med allt, precis allt. Kommer väl aldrig gå ut gymnasiet eller skaffa ett jävla jobb eller FÅ NÅT JÄVLA KÖRKORT.
.
Ja, det var det som triggade igång mig. Hela facebook kryllar av äckliga gratulationer till alla jävla körkort.
Facebook. Jävla fucking skit-facebook. Livsfarliga drogjävel. Får börja sniffa något istället. Så jag kanske kan bli beroende av något annat.
Facebook är en mobbarsida. En sida där hela världen pekar på mig och säger: HAHAHAAAA, hon har inget liv. Ingenting. Ful är hon också, och tjock. Ingen utbildning, inga vänner och inget körkort och alldeles för långa tår.
Ja, min hjärna kryllar av elaka svettiga feta monster med gråa skägg som tar över hela mitt förstånd. Dö ellinor, dö. Säger dom. Eller det är åtminstone det budskapet dom ger mig. Gå och trakassera någon annan. Någon som förtjänar det. Jag har ju inte ens dödat någon, inte ens testat en enda drog, inte suttit i fängelse eller mobbat någon. Hejdå MONSTERJÄVLAR.
.
Tänk om jag bara kunde sluta tro att alla är så mycket bättre än jag, så skönt allting hade varit då. Tänk om jag plötsligt fick för mig att ta enorm plats och älska mig själv. Tro att jag är bättre än alla andra. Att jag är guds favoritbarn och hela universums centrum.
Tänk tänk tänk. NEJ, det är ju just det jag ska sluta upp med. Att tänka. Jag vet ju ändå att dom där monstrena tar över alltihopa. Tuggar sönder min lycka och allt mitt förstånd.
Håll käft där inne nu.
.
Kommentarer
Postat av: Vulvazela
Usch alltså. Jag avundas dig inte. Känner igen mig själv i det där. Klen tröst...men...alltså det där ger med sig så småningom. Tar ett tag bara.
Den här tiden torde vara den absolut värsta. Glada studenter och lyckliga människor. På väg att påbörja värsta liven, och själv...aaa...inte riktigt samma läge :/
Jag minns hur det kändes.
Kusligt att läsa alltså. Tror du vi är syskon? :/
Trackback
