plötslig barnlängtan




Jo det är ju därför många tycker det är värt det att inte bara leka göra barn utan att även faktiskt göra dom. Om jag hade en livmoder så skulle jag fan lätt gjort minst ett barn själv.
Det är faktiskt riktigt fascinerande grejer det där med barn. Askul att vara barnvakt! Jag tycker alltid att jag känner mig konstig när jag har varit det, typ att jag måste ha en egen :/ . Eller kanske sno ungen jag har varit barnvakt åt :D.
Tycker också det är rätt coolt att man kan känna sig vuxen typ för en gångs skull i ens liv när man kan ta hand om en unge. Man har liksom den här bilden av sig själv som värsta utbrända lodaren som inte kan nånting...vilket till viss del då stämmer. Men sen liksom, typ, PANG! Från ingenstans så kan man fixa mat och byta blöja och lirka med en unge, och så frågar man sig bara...VA?! Hur fan gick det här till? Har jag blivit...vuxen? När skedde detta?! :-o
Men dom växer lite långsamt ändå...vill ju köra bilbana, spela tv-spel och bygga LEGO med ungen, men det tar ju flera år tills dess :(
Coolt också att man har varit ett sånt där litet barn själv. Särskilt tänker jag då på typ bebisar som inte ens kan vända sig. Helt sjukt att föreställa sig att man har varit en sån liten klump själv.
Skrynkligt ansikte, fötter små som tummar, händer små som tummar med fungerande miniatyr-fingrar. Aaa, fan det är coolt. Tycker nästan det känns lite overkligt att se faktiskt. Och så sånt där att man så fort kan se ett utseende och en personlighet.
Ganska jävla häftiga grejer!
VARFÖR KLÄR NI UNGEN SOM EN HORA??? barn ska va barn, jävla idiot